{jcomments off}Samisk historia - Ökad organisation (1950 - 1999)

1950

1950 grundades Svenska Samers Riksförbund, SSR.

1951

Margarethe Wiigs ABC med parallelltekst på samisk og norsk ble utgitt i 1951.

1952

1952 startas radiosändningar för och av samer i Sverige.

1959

Norska skoleloven ble offisielt forandret i 1959, slik at fra da av ble det igjen lov til å bruke samisk som opplæringsspråk.

1960-talet

Under 1960-talet började de samiska skolorna likna moderna skolor, även i skolplanen.

1965

Norska jordsalgsloven (språkklausulen) av 1902 ble formelt opphevet.

1966

Tvistemål kring ursprungsbefolkningens rättigheter i Jämtland och Härjedalen tar sin början 1966. Samerna förlorar till slut tvistemålet 1981 efter att det gått ända upp till högsta domstolen.

1971

I och med 1971 års svenska rennäringslag fastslogs att renskötsel i Sverige är förbehållen samerna. Lagen kan ses som ett minoritetsskydd för den samiska befolkningen. Men alla samer har inte rätt att driva renskötsel – om inte någon i familjen haft renskötsel som yrke inom två generationer kan rätten upphöra. Man räknar med att ca 8 000 personer i Sverige idag har s.k renskötselrätt. I lagen ändrades namnet lappby till sameby. Samebyn omvandlades då även till en slags ekonomisk förening, där medlemmarna kollektivt ansvarar för renskötseln. Renäringslagen delade samerna i två grupper. Samebyarna blev ett slags ekonomiska föreningar, med kollektivt ansvarar för renskötseln. I rennäringslagen delas renskötande samer från icke-renskötande.

1973

Finlands sameparlament har funnit sedan 1973. Val sker vart fjärde år. Sameparlamentets uppgift är att behandla samiska rättigheter och intressen, det genom att visa väg, ge förslag och genom att förbereda utlåtanden mot myndigheter.

1977

Riksdagen bekräftade 1977 samernas ställning som ett ursprungsfolk och uttalade att samerna i egenskap av ursprunglig befolkning i Sverige, intar en särställning.

I Inari (Finland) grundas ett lärocenter för att stödja utbildningsbehoven i den samiska regionen. Det huvudsakliga syftet med centret är att tillvarata och utveckla den samiska kulturen och den naturbaserade yrkena. Undervisningen sker på finska eller samiska. Administrationen domineras av samer och lärare förutsätts kunna det samiska språket.

1980-talet

I Finland avgränsas samiska gårdar som tillkom under 1920-talet. Avgränsningen ledde till att det bildades publika områden mellan gårdarna, vilket då föll under finska statens kontroll. Anledningen till det var att de publika områdena alltid tillhört finska staten eftersom områdena aldrig haft någon ägare (res nullius).
I situationer där högsta domstolen fann att publika områden inte tillhörde staten skapades nationalparker.

1980

Motstanden mot utbyggingen av Alta-Kautokeinovassdraget ble så sterk at regjeringen i 1980 oppnevnte Samerettsutvalget til å utrede samenes rettsstilling. Utvalgets arbeid førte bl.a til Sameloven (1987), som er grunnlaget for Sametinget.

Svenska Samer fick själva styra över sin egen skolplan.

1986

En viktig symbol för samernas samhörighet och identitet är den samiska flaggan, som antogs 1986.
Den samiska flaggan består av en cirkel i mitten. Den ena halva är röd och symboliserar solen, och den andra halvan är blå och symboliserar månen. De övriga fälten i röd, grön, gul och blå, är de traditionella färgerna som finns på de samiska dräkterna.

1986 antogs samernas nationalsång. Sámi soga lávlla (nordsamiska), "Samefolkets sång". Det är en gammal text skriven i början av 1900-talet, med en nyskriven melodi, och finns på flera samiska dialekter.

Det radioaktiva nedfall i norra Sverige som kom som följd efter Tjernobylkatastrofen medförde att 73 000 renar behövde tvångsslaktas.

1986 fick samer, tornedalingar och zigenare särskilda hemspråksrättigheter.

1989

Norges sameting instiftades 9:e oktober 1989.

Samernas kultur är skyddade av FN:s ILO Konvention Nr. 169 om Indigenous and Tribal Peoples in Independent Countries från 1989.

Figure 17. Samiska språkgrupper i områden befolkade av samer.

1992

Sedan 1992 finns en egen samisk nationaldag, den 6:e februari.

1992 beslöts någonting som man kallar för ’Fri skottlossning i fjällen’ (eller att samer inte skulle ha exklusiv rätt att jaga), dvs. vem som helst får skjuta ripor bara man betalar 500 kr till Länsstyrelsen, ett störande moment i renskötseln

1992

Finska samer har rätt att använda samiska språket i både tal och skrift gentemot auktoriteter och även förvänta sig svar i samma språk, i synnerhet i samiska regioner.

1993

Ökad förståelse för samernas krav på inflytande och medansvar har efter hand lett fram till beslut om folkvalda och representativa samiska organ. I augusti 1993 invigdes Sametinget i Sverige. Det är både ett folkvalt organ och en statlig myndighet. Vart fjärde år är det val till Sametingets beslutande församling. De som har rätt att delta i valet är samer boende i Sverige.
Sametingets ska verka för en levande samisk kultur och samisk näringsverksamhet. Det ska medverka i samhällsplanering och se till att samiska behov beaktas, speciellt rennäringens intressen vid nyttjande av mark och vatten. Sametinget har också till uppgift att informera om samiska förhållanden.

Finska parlamentet kräver att det samiska språket och den samiska kulturen ska säkras genom ett kulturellt självstyre. Häri menas att kulturellt även inkluderar nyttjande av landområden.

1994

1994 beslöts att icke-samer ska ha rätt att fiska i sjöar som tidigare var reserverade för samer.

I Finland utexaminerades elever för första gången (gymnasiet) där samiska språket var ett ämne.
I Finland finns det ungefär 600 elever som har det samiska språket som ämne, från Utsjoki i norr till Helsingfors i söder.

1994 presenteras ett nytt grundlagstillägg för det finska parlamentet av regeringen. Däri garanteras samerna rätt att tillvarata och utveckla sitt språk och sin kultur.
Däremot har ännu inget utkast till lagförslag presenterats där samernas rättigheter till land, vatten och traditionella levnadssätt behandlas.

1996

I ett tvistemål i Härjedalen miste en sameby landrättigheter och därmed rätten till forna betesområden.

1998

Efter en undersökning från diskrimineringsombudsmannen bland samer kom man fram till att:

Nästan 75% av samerna anser att Sverige i viss mån är samefientliga.
Nästan 20% av samerna anser att Sverige i hög grad är samefientliga.
Drygt 40% av samerna anser att motsättningen mellan samer och icke-samer har ökat under de senaste 5 åren (mest p.g.a. småviltjakten, sedvanerättsfrågan och rovdjursrättsfrågan).
Jämfört mellan 15 etniska/nationella grupper som deltagit i undersökningen har samer den högsta andelen respondenter som anser att Sverige är ett i åtminstone viss mån rasistiskt samhälle och den näst högsta när det gäller Sverige som ett främlingsfientligt samhälle.

1999

Hösten 1999 blir samiska officiellt erkänt som ett minoritetsspråk.